木曜日, 2月 22, 2018

Anna Hedborg and Rudolf Meidner, 1984, Folkhems modellen, Rabén & Sjögren







  • Anna Hedborg and Rudolf Meidner, 1984, Folkhems modellen, Rabén & Sjögren, p. 67.



5 DEN SOLIDARISKA LONEPOLITIKEN 60

den solidariska lonepolitiken

DEN SOLIDARISKALONEPOLITIKEN鼈愧慇揺蠅kan dctta ln:粗inte uppnas Och vidmakthinas,。nl fackfёreningsr6-relscn inte for en 16nepolitik, som utgёr ett stёd fёr en icke‐h視摯Ъttyl:鮒鋼lT¶露kもndtts som疏頭仕yck br cnet pl anonynliscring av de enskil_utsattning fёr k01lcktivavta1 0chsiktar till en likfOrnlig lёnestruktur pi hela arbetslnarknaden.Denhar blivit karnan i dcn fackliga idco10gin genOm att inte baragenOm OrganisatiOn skydda den enskildc lёntagaren mOt arbctsgi―織∬∬t壼:iょ遺1よ路hal:驚au跳‖l∬理露:欧讐Vilil柵:1」驚詰脳ば:iti導諸陽nJ崚ёКr ndねcHtta∝諄―tt ta ansvar fёr.60Den solidariska lёnepolitiken kan sparas i svensk facklig historiaunder incr an ctt halvt sckel. Industriarbctarfёrbunden fёrklaradcsig rcdan under 20-talct beredda att stёdia de ligavlёnade lant¨ochskogsarbetarna i deras 16nekamp.Den fOrsta programfOrklaringcntill brmin br en solidarisk lёncpolitik giordeS av 1936 ars LO―kongress, sedan tankcn hade fёrankrats hos ctt antal fOrbund,framst NIlctall. Under och efter kriget hade fackfёreningsrёrelscnupplevt perioder av krigs― och krisbetingade lёncstopp och dar―emellan splittrade lёnerёrelser med oiamna utfan och daravぉlian―de Ojamna lёneglidningar.Tlll 1951 ars kongress lades mot dennabakgrund franl ctt betankande,soln dels sёkte forinulera inilen fёr鳳湯I:器r盤認量[陶まFぶ瞥:窯鴬r∫搬喘驚rationen,som innebar cn utinaning lnot inarknadsckononlin,avvi―sades cn 16ncstruktur,som anpassas till olika branschers och fёrc‐tags 16nsamhct. Istallet cfterstravades cn 16nestruktur dar bestam_ningsgrunderna skullc s6kas i arbctsuppgifternas art. Iンika arbetcskullc betalas lika inom hela naringslivet,oavsett olikhetcr i lёn‐samhet.Lёncdiffcrenscr fёr olika arbetsuppgifter acceptcrades ochnollllcrna fёr en sidan differenticring ansigs kunna skapas medhialp av ett hcla arbctsmarknadcn omfattandc arbetsvarderings―systern.PHncipcr och resultatDen solidariska lёnepolitiken syttar till utiamning i tva riktningar.Dels cfterstravas en nlinskad lёnespannvidd,antsa′α“″たたι′. Dclscfterstravas Ocksi lёn cfter arbetets art, d vs rα′`ν:sα. Rattvisankan i sin tur sagas besti av tvi clement,J′たα′04ヵr′jたα αrb`たochθ″滋われヵrθ′jたα αrb`た。minskad iёnespannvidd=iam:ikhetlёn efter arbetets art:= rdttvisa‖ka lёn f6rlika arbeteo‖ka lёn fO「olika arbeteI praktiken har den fёrsta av dcssa uppgifter kominit att betianaocksi det andra syftct. 昴neskillnaderna har varit si stora att en61

rcnodlad stravan att minska lёneskillnaderna ocksa har kunnatanses skapa stёrre likhct inellan likvardiga arbctsuppgifter.Som cn fёrsta ctapp pa vagcn mot''den rationclla lёncstruktu‐rcn''har alltsi lёnepolitikcn―i avsaknad av ctt godtagct normsys―tem―i praktikcn inriktats pl en utiamning av cxisterande lёncdif‐ferenser.Entydiga framgingar har vunnits i dcn fёrsta ctappen, framstifriga om kvinno16ncrnas rclativa fёrbattring. Eftcr huvudorgani―sationcrnas uppg6rclsc om kvinno16ncr ir 1960 fёrbattradcs rcla―tionstalct(kvinn01ёncrna i proccnt av mannens)inOm industrinfrin 60% 1960 til1 92% ir 1981.2 Dcn kraftiga och kontinucrligaf6rbattringcn av kvinnornas rclativa lёnelage undcr dc tvi senastedcccnnicrna framgir tydligt av figur 5:1.Figur 5:l LOれ`た、ぃ“″ιJJaれ773α“んなα ο6カたソJれれ′Jgα J″グ熔`′J′′々αα々穐F″ο27Sれ'rrsあれヵ″たツjれ″竹αjれグ暦rr7αめ′″″ι,′″ιι2tr αッ722α″/7gas,1%9-f982En avsevard utiamning av lёncskillnaderna har ocksi agt rummcllan LOs olika avtalsomriden. IHustrationcn 5:2 visar att lёnc‐skillnadcrna mellan hёg―och lig16ncomridcna ― ctt i och fёr sigtamligCn grovt mitt ― pa tvi lrtionden har lninskat mcd mcr anhalftcn.Figur S:2 Lδ“`,′ガ′れjれg`れれο“LO/Sノ4ルοれだグα(′ρЮεικリ′959-198247 q" € 3./"1C78 1979 1981 19821959  61  63  65    68  70    7374  76  78798182Diagrammet visar hur lёncklyftan mellan manliga och kvinnliga indust五ar―bctare krympt scdan 1959. 1)et vagrata ёvrc strecket markcrar gcnom‐snittslёnen for manliga industriarbetare KuⅣan visar kvinnornas 16n iprocent av mannens 16n andra kvartalet respektivc ar 1959 var skillnaden29,8 proccnt. 1982 har klyftan krympt til1 7,9 procentKalla:LO―tidningcn 1982/4862E)iagrammct ― avcn kanat ''strutcn'' 一 visar 10ncspannvidden mellan de120 avtalsomradcna pa LC)/SAF―omradet.Dct vita strecket rnarkcrar dcngenomsnittliga lёnen fOr industriarbctarc respektivc ar Dcn ёvre ochundre kurvan visar genomsnitts16nerna fёr dc avtalsomraden som dc ollkaaren lag ёVer respektivc under industriarbetargenomsnittct Struten visaratt lёnespannvidden var 29,6 procent 1959 och 12,7 procent ar 1982.Kalla:LO―Tidningen 1982/48Det kan vidarc konstateras,att lёncspridningen iれο″ι flertalct avLOs avtalsomridcn har minskat.Tlll nigon dcl kan dcnna utiarn_ning ined stor sannolikhct hanfёras till dcn rclativa fёrbattringcn avkvinnolёncrna. Tlllganglig statistik tillitcr intc en rcnodling avdenna faktor.Lёncstatistisk expcrtis anscr dock,att…dct har nitt si lingt, att kravet pl ett vagledandc normsystemvaxcr.I dct nyss citeradc LO‐bctankandet signaleras tillkomstcn avcn svirighctsgradcrad lёncstatistik som ctt fёrsta steg i denna rikt―ning.Dcn solidariska lёncpolitikcn skilicr sig OCkSi i ctt annat avseen―de frin 16ncpolitik i traditioncll bcmarkclsc.Dcn har intc bara cttmi灘識n盟露t淋躍3aЬ∬審議認ll翼鮮Ii7,9procenlkvinnliga industriarbetare63


frin 1951 handlar i sjalva verket mindre om normerna br lёncbild―ningen an om den ekononliska politik,sonl skal1 86ra cn rationcH16nepolitik mёjlig,och onl fёrutsattningarna fёr en sidan 16nep011‐tik att lncdverka till en icke‐inflationistisk fullsysselsattningspolitik.En stor del av den fackliga debatten om den solidariska lёnepoliti―ken under efterkrigstiden har kretsat kring den senare frigan:Hurskall 16nepolitik bed五vas fёr att ― med bevarad frihet fёr defackliga organisationerna fran statliga ingrepp ― utgёra ctt verk―samt stёd fёr stabiliseringspolitiken?4Den solida五ska lёnepolitiken bide som utiamningsinstrumentoch sonl stёd fёr stabiliseringspolitiken kravde samordning av fёr―bundens 16nerёrelser. Trots utjamningsideologins starka fёrank―五ng inonl arbetarrёrelsen ar dct tvivelaktigt Onl fackfёreningsrёrel―sen hade しarit i stind att av egen kraft ,nna de OrganisatOriskasamordningsformer som ar n6dvandiga f6r att fёrverkliga solidari―tetsideologin.Avgёrande fёr dcnna samordning hos LO blev saln¨::鵠鳳£li樹=朧L驚悧Sll瀾よξヽr雷na samvcrkan blcv etablerad under senare delen av 50-talet kundeden i fortsattningen och utan stOrre motstind frin de LO―anslutnafёrbundcn fungera som bas fёr en starkt centraliserad lёnepolitik.Historiskt sctt var det silunda samhallets krav och arbetsgivarnasstarka fёrhandlingsposition sonl framtvingade den samordning somvar den viktigaste f6rutsattningen fёr den solidariska lёnepolitiken.Den stralnt samordnadc 16nepolitiken―dar samOrdningen icgi‐tilnerades av den centrala fackliga instansens moraliska auktoritet,inte genom stadgeandringar som ber6vade fёrbundcn deras auto―nomi i lёnebildningen―vagleddes av gemensamma milbresta11_ningar och kunde genomfOras lned den samlade fackfёreningsr6rel‐sens kraftfulla st6d. Den f6rmidde darf6r motvcrka och undervissa pe五oder ёvewinna marknadskrafternas cffekter pa lёnebild―ningen. NIIot marknadens centrifugalkrafter, d v s lёnesplittrandetendenser,sattes den medvetna,centralt styrda utiamningskraften.Resultatet kan avlasas i cn myCket pataglig 16neutjamning,sOm hargett Sverige en 16ncstruktur,sonl fortfarande ar avlagSen frin denefterstravade''rationella strukturen",Inen som uppvisar en langregiende ianllikhet an i nigot annat industriland.I figur 5:3 iskadliggёrs den solldariska lёnepolitikens dubblauppglft,nanlligen αrr fёrandra 16nestrukturen frin att vara 10nsam―hetso五enterad till att bli bestamd av arbetets art, och α″pressasanllnan lёnespannvidden inom denna lёnestruktur. I figuren a■偽re                  Och 16nestrukturen anses i64anf6retaget"SOnl axel.Den nya lёnestrukturen skulle i modcllfal―let gruppera sig som en strang abcd, som dels ar frikopplad frinfёretagens 16nsamhet,dels ar bestamd cnbart av arbetcts art,delsslutligen har lagre spannvidd,silunda llnindre 16nediffcrenser.Sa‐val v五dnings―sonl sammanpressningsrёrelsens rcsultat avspeglas ilёnestatistiken.Det ar uppenbart,att fёrestanningen onl en solidarisk 16nestruk‐織^写     拝脇桜脇声ηαΨ“:ll:II:liサ〔ツ;::サ:I〔:;;じ拗″虎ない"“‐丁1も日1‥ニ”ヤ ¨ ¨゛一 IΥ4み―ムリ■111ふLёnsamhet/10n                             c65f 0l^l- (* t)^n;tT v -utaa - 'e*1^l1p** .",S-l-.. ,,L'L*' A; *1' -\LuAn*'"t "- {a 65


tur och den svenska fackf6reningsrёrelsens dokumenterade beslut_samhet att f6Ⅳerkliga denna f6restallning innebar, att ett fram‐mandc element infёrs i marknadsekononun.I en marknadsckono―mi utan facklitt organisationer(eller med fackliga organisationermer i huvudsak lёnsamheten lonestrukturen,Arbetskraften har attfoga sig i marknadskraftemas spel och har att valia mellan attacceptera relativt sett lagre 16n i f6retag med dilig 16nsamhet elleratt genom flyttning till hёg16nefёretag undgi detta alternativ.Denkapitalistiska produktionsordningen bestihnmer di 10nestrukturen.I en ekonomi dar fackfёreningsrёrelsen har styrka och medvetandenog fёr att framgings五kt d五va solida五sk lёnepolitik ar bilden deni灘=」瞥‖穏:鞣£龍親選腎蹴鯉胤灘蝋ar in f6retagsamheten i den ytterst obekvama ProkrustesSang darfёretagen tvingas sti fёr anpassningen till den givna lёncstruk‐turen.I traditionell ekOnomisk teori pehandlas fackliga organisationerSOm marknadsimperfektiOner.Fragan ar,。m fackliga organisatio‐ner lned solidarisk lёnepolitik pa piogranllnet inte ar rner an imper_fektioner. Vi utgick i vira resonemang frin tanken,att solida五sklёnepolitik ar den fackliga motsvarigheten till omfёrdelningspoliti‐ken,som anvander sig av skatte¨o■sOdalp01itik.Bide facklig ochekononlisk politik kan sagas vara uttryck fёr en gemensanl stravanmot ёkad ianllikhet och valfardo skatte―och soci五lpolitik ar korri_gerande omfёrdёlningspolitik och sonl sidan''Inarknadskonfornl''.Facklig iamlikhetspolitik ёverskrider,nar den ttr formen av solida―五sk 16nepolitik,denna grans Och blir lnarknadsstyrande.I figur 5:4 五lustreras schematiskt hur marknadsmekanislnernapaverkas―direkt eller indirekt―av den solidariska lёnepolitiken.Liksom i fёregaende figur ar fёretagen ordnade efter lёnsamhet pax‐axeln,deras lёnsamhet och lёnebetalningsfёrmaga ar avsatta pay‐axeln.I dessa principskisser,sonl skall illustrera skillnaden mel¨lan olika lёnepolitiska principer, bortses frin att nagot lineartsamband mellan 16nsamhet och 16nelage inte med nёdvandighetexisterar.Lёnestrukturen ABCD i figur 5:3 iterges i figur 5:4 somlinjen AB,16nestrukturen abcd med linien ab,inte darbr att enfullstandig 16neutiamning framstar som mal br den solida五skalёnep01itiken utan darёr att lёnestrukturens spannvidd ar irrele‐vant nar det ganer att iskldliggёra den solidariska 10nepolitikenseffekter pi samhallsckononlin. Dessa effekter kan systematiseraspa fipljande satt.66Figur 5:4 schematisk framstiillning av den solidariska ldnepolitikensverknwarEndast br medianbretaget M brblir en brskjutning frin AB tillab utan inverkan pa lёnchget(att Valia bretaget med median16n―samhet som no■l■l br lёnestrukturen ar g市et宙s godtyckligt.Den■施“虚虚め.Fёr bretagen nedanbr M uppstif lёnsamhetsproblem,fёr fёretagen pa diagranllnets hёgra sida uppkolniner vinstfёrbatt‐五ngar som en direktおljd av vridningen AB→ab.vinster''hハr inねhl,ndЯミsn m品Яn―ミnm stt nin hnrミkeff i JenSV                                                            2Stユ曇車竪●パαЖL」M湮山∬喰に,Ihte heller isyttas den mamstiska・varianten av ёvewinster som utsugning av arbetskraften som denegentliga grunden fёr kapitalackumulatiOn.Har anvands begreppeti dess lёnepolitiska aspekt,av en tysk ekonom traffande kallat''enlёntagarnas present till fёretagen".67


SamhttsekonOIIuska verkningarl‖職鵬誰譜attt穂樹淋Iきま盛棚驚 麟贄重爛薄絲鮮撥曜欄燃椰撫肥ふ∫nh∝b∝n“響Ⅳ“nh誠』亜壺a ЖkumdトResten av detta kapitel skan agnas it en kort diskussiOn av dessaeffckter och deras betydelsc f6r inarknadsckononlin.n鳳″l裁器具∬1撤篭諾l服:群需彙議鷺itttR器奮嗜i∫∬器認『譜蹴留蹴i慢:∴紀七1魁鞣:設:Wi響憲篇t称よ讐:FttgT瑶惚品枷爵榔霧麒1番聯鰐磁撫l,,Cp01iti≒._yen 191_g1ller OCkSi,att faёkbreningslёrelsen be‐hёver samhallets stёd i form av en akt市arbetsmarkttadsp01itik bratt d              _       トsattnl曇gttn skan kunna neutraliseras.Samhallsitgardcrna lniste sa‐1‐[舗難難l鰤慰脳縦椰椰68席盤乳謬乱麓潔:rttr為島棚g慧卜ぬrbr Юddtsa langC "ёVeⅣinstfёrctagen" pl diagrammets h6gra sida harnog aV expanSiOnskraft fёr att absorbera den fHstallda arbetskraf―ten kan funktionsunderlattande arbetsmarknadspolitik av traditio―nellt Slag vara tillracklig br att awaria arbcts16shet.Isamma manli二顎I欄龍撫i鼎脚難が機′|maste arbctsmarknadspolitikcn fi en allt lncr selektiv och industri―utveCklande karaktar.selektiv arbetsmarknadspolitik utvecklas tillselektiV naringspolitik.Dessa selektiva insatser iniste i f6rsta handgёras inoln den expansiva delen av ekonolnin. Den solidariskalёnepolitiken medverkar silunda till att fiprstarka behOvet av enstruktu」ёrandrande, samhallsinteⅣentionistisk politik, som avenav helt andra skal tycks behёvas ant rncra.De hittills behandlade fallen avser den utlandskonkurrerandcsektorn.En allt stёrre del av vart ekonomiska systern ar emellertidavskarmad frin konkurrens.Administrerade priser som iordbruks―priser, hda byggnadssektorn och den vaxande Offentliga sektornkan mёta ёkadc lёnekostnadcr lned hёjda priser,taxor och skattcr.Dessa p五sstegringar kan sp五da sig genom hela prissystemet och fanegativa cffekter pa landets konkurrenskraft.Kritiker av den soli―dariska lёnepolitiken har rnenat att en solidarisk lёnestruktur dar―fёr kraver en lagre lonenivi fёr att darmed undvika valfardsfёrlus―ter fёr de utslagna och inflationstryck fёr hela ckonomin, Det ardarbr kritikerna rekommenderar fackbreningsrёrelsen att valjalёnelagct albl framfёr ab.Den ur sysselsattnings―och inflationssyn―punkt k五tiska sektorn skullc di minska frin ANIla tin ACal.Samti―1諄:≒譜『盤「獣器ti計讐&IS°m brutsatts,a St6rre expansbns―Bedёmningen av den solidariska lёnepolitikens verkningar pap五sbildningen blir emellertid ofunstandig, OΠl man bortser frin16nebildningens institutionella aspekter.Den solidariska 16nepoliti‐ken brs iu i starkt centraliserade former,宙lket i sin tur inncbar ensamordning av de olika gruppernas lёnekrav. Risken fёr en kost―nadsuppdrivande lёnekapplёpning ar lnindre an vid "fria" f6r―bundsvis fёrda lёnerёrelser. Det finns silunda ocksi ctt stabilisc‐rande element i den solida五ska lёnepolitikcn, som flitigt har ut―nyttiats av statsmakterna i ёverlaggningar om olika slag av"infor―mell inkomstpolitik". Denna disciplinerande effekt av centralauppgёrelser ar ocksi bakgrund till fёrhoppningen att den stora69


devalveringen frin 1982 ska kunna fa genomslagskraft pa konkur_renslaget.I en ekononli ined en lnera barkraftsoricnterad lёnepoli¨tik vore en sadan lёnep01itisk iterhillsamhet i ctt lage med storadevalve五ngsvinster i fipretagen en orinllighet. Vid en analys av16nebildningen under efterkHgstiden kan man komma fram tillslutsatsen, att de genom centrala avtal bestamda Och av solidari―tetstankande styrda 16nehёiningarna inte har utgjort nagot hot rnotden ekonoΠliska stabiliteten. IIotet kan harledas frin den lokala,visentligen marknadsstyrda lёnebildningen, d v s 16neglidning―arna.Den solida五ska lёnepolitikens negativa valfards_ Och prisbild¨ningseffekter har varit ett populart debattamne,framst fёr ekOno‐mer och politiker. lDebatten om ''ёvervinst''―problematikcn har饉tt bras inom fackbreningsrёrelsen,Itan nagon hialp frin deeljest debattlystna cКOnOmerna.Fёr fackbreningsrё撃lsen aremellertid detta problem av ccntral betydelse. 1)en kan fёra ensolida五sk lёnepolitik bara si lange mi1 0ch praktiskt tillvagagings―satt uppfattas av medleminarna sonl trovardiga. Lёnepolitiken ar胤憲∫盤置7留,梶髯撫li,卜盤昔器ど鰐r∬n躍ar fёr denna idcologi.De leder antingen till 16neglidning,Ined varshialp marknadskrafterna sёker neutraliscra den lёncutiamningsom de centrala avtalen har lyckats isthdkOmma cller/och resulte‐rar le i ytterligare koncentrati6n av redan cxpans市a bretag,med般おliandc anhopning av inte bara b.1116genheter utan ocksi avbeslutsbefogenheter.NIled nigon ёverdrift kan problemet formule―ras si att den solidariska lёnepolitiken antingen hotas av att uppha¨vas av en svarstyrd lёneglidning eller endast kan fёⅣerkligas tillp五set av en ytterligare koncentration av ekononlisk makt. Fёrfackfёrcningsrёrelsen ar detta lingtifrin akadenliska problenl,somkan definieras bort eller fёrklaras obefintliga.I den min den soli―dariska lёnepolitiken kraver uppoffringar frin de h6gavlёnadcssida skall dessa gёras till fёrmin fёr lёntagarkollcktivet, inte fёrkapitalagarna.Det ar dattbr tanken pa kollcktivisering av ёvcⅣins―terna blivit ett starkt fackligt krav,som ytterligare har fёrstarkts av"6vervinst―fёretagens"bristande benagenhet att bruka sina vinsterfёr invcste五ngar och expansion.SanllnanfattningSViS kan den solidariska lёnepolitikens roll fёrden svenska folkhemsmodellen beskrivas salunda: ]Den ar en va_sentlig bestindsdel av arbetarrOrelsens ianllikhetsideologi. Denbars upp av en stark och valorganiserad fackf6reningsrёrelse somS」ヒar langre an traditionella fackliga organisationer,vilka fёretra―70a starka gruppers intressen.Densin stOra moraliska kraft ur sinn att dcn underkanner kapitaletsif奮投1:i111丸Fi∬驚in筆Httr,171,11量■■。撃緊ユl常撃:緊lly眠腎置灘:難71



Solidarisk lönepolitik – Wikipedia

sv.wikipedia.org/wiki/Solidarisk_lönepolitik

Den solidariska lönepolitiken utformades i Sverige av främst Rudolf Meidner och Gösta Rehn och vägledde LO under 1950- och 1960-talen. Av både ideologiska och ekonomiska skäl var syftet med denna lönepolitik att pressa samman lönerna både inom och mellan branscher, genom en omfattande samordning av lönesättningen. Ur ett ideologiskt perspektiv ansåg LO att löneskillnaderna var orättvist stora. Inte bara inom eller mellan fackföreningarna, utan i samhället i stort.

Rehn-Meidner-modellen – Wikipedia

sv.wikipedia.org/wiki/Rehn-Meidner-modellen

Lågproduktiva företag och industrier skulle drivas mot den solidariska lönepolitiken, med stigande reallöner i takt med produktivitetsutvecklingen, vilken skulle tvinga dessa att öka lönsamheten genom strukturell anpassning, automatisering, robotisering och andra, mer indirekta medel, såsom förbättrade arbetsvillkor för att minska utslitning, utbrändhet och sjukfrånvaro bland arbetskraften för att därigenom öka produktiviteten, vilket uppmuntrades genom sjuklöneansvaret, eller annars ...

https://translate.google.com/translate?sl=auto&tl=ja&u=http%3A//nam-students.blogspot.jp/2018/02/den-solidariskalonepolitikenkan-dctta.html

Rudolf Meidner – Wikipedia

sv.wikipedia.org/wiki/Rudolf_Meidner

Tillsammans med Gösta Rehn var Meidner upphovsman till den solidariska lönepolitiken, dvs. den lönepolitiska modell som drevs av LO från 1950-talets början till slutet av 1980-talet, och som var ett av fundamenten för den svenska modellen på arbetsmarknaden. Präglad av sin ungdoms upplevelser hade Meidner en närmast marxistisk politisk åskådning. Han ansåg att det privata ägandet "var en pistol riktad mot arbetarrörelsens tinning". Apropå Löntagarfonder hävdade Meidner: ...

Den solidariska lönepolitiken och produktiviteten inom industrin (link ...

(Adobe PDF)

 

-htmlで見る

nationalekonomi.se/filer/pdf/23-7-dhhl.pdf

Under den solidariska lönepolitikensinle- dande fas, som varade från det förstaram- avtalet 1956 till slutet av 1960-talet, präg- lades de centrala förhandlingarna av prin- cipen ”lika lön för lika arbete”, oavsett företagens lönsamhet eller ”förmåga att betala”. Det var denna linje som i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet hade förespråkats av LO-ekonomerna. Gösta Rehn och Rudolf Meidner, Under. Fas I av den solidariska lönepolitiken till- läts svaga branscher och företag därför.


http://www2.ne.su.se/paper/wp08_02.pdf

Meidner  R.  (1952).  ‘The  dilemma  of  wages  policy  under  full  employment’,  in  (R.  Turvey, ed.)  Wages  Policy  Under  Full  Employment,  London:  William  Hodge  and  Company  Ltd. Revised  version  of  ‘’Lönepolitikens  dilemma  vid  full  sysselsättning’,  Tiden,  1948,  vol.  40,  no. 9.   

Meidner,  R.  (1969).  ‘The  goals  of  labour  market  policy’,  in  On  Incomes  Policy,  Paper  and Proceedings  from  a  Conference  in  Honour  of  Erik  Lundberg,  Stockholm:  The  Industrial Council  for  Social  and  Economic  Studies  (SNS  Förlag). 

Meidner,  R.  (1974).  Samordning  och  solidarisk  lönepolitik,  Stockholm:  The  Swedish Confederation  of  Trade  Unions  (LO). 

Meidner,  R.  (1988).  ‘Gösta  Rehn  as  an  LO  economist’,  Journal  of  Economic  and  Industrial Democracy,  vol.  9,  no.  4,  pp.  455-474. 


Rehn,  G.  (1952a).  ‘The  problem  of  stability:  an  analysis  and  some  policy  proposals’,  in  (R. Turvey,  ed.)  Wages  Policy  Under  Full  Employment,  London:  William  Hodge  and  Company Ltd.  Revised  version  of  ‘Ekonomisk  politik  under  full  sysselsättning’,  Tiden,  1948,  vol.  40, no.  3.  

 Rehn,  G.  (1952b).  ‘A  reply  to  professor  Lundberg’,  in  (R.  Turvey,  ed.)  Wages  Policy  Under Full  Employment,  London:  William  Hodge  and  Company  Ltd.  Revised  version  of 

‘Lönepolitiken  och  fullsysselsättningen.  Replik  till  professor  Lundberg’,  Ekonomisk  Tidskrift, 1950,  vol.  52,  no.  1.

 Rehn,  G.  (1969).  ‘The  relationship  between  productivity  development  and  the  state  of  overall demand’  and  ‘Labour  market  policy  and  the  ‘Rehn  Model’,  Discussions  in  On  Incomes Policy,  Paper  and  Proceedings  from  a  Conference  in  Honour  of  Erik  Lundberg,  Stockholm: The  Industrial  Council  for  Social  and  Economic  Studies  (SNS  Förlag). 

Rehn,  G.  (1977).  ’Finansministrarna,  LO-ekonomerna  och  arbetsmarknadspolitiken’,  in Ekonomisk  Debatt  och  ekonomisk  politik  -  Nationalekonomiska  föreningen  100  år, Stockholm:  Norstedts. 

Rehn,  G.  (1982).  ‘Anti-inflationary  expansion  policies  (with  special  reference  to  marginal employment  premiums)’,  Report  to  the  Commission  of  the  European  Communities. Occasional  Paper  No.  4.  Brussels:  Commission  of  the  European  Communities. 

Rehn,  G.  (1987).  ‘State,  economic  policy  and  industrial  relations  in  the  1980s:  problems  and trends’,  Economic  and  Industrial  Democracy,  vol.  8,  no.  1,  pp.  61-79. 

Rehn,  G.  (1993).  ’Socialdemokratin  inför  verkligheten’,  Stockholm,  mimeo. 


75:

Figur 61 Schematisk f,amställning av delarbetsmarknader I olika efterfrägelägen'

öppna rektanglar Delmarknader med arbetslöshet

Streckade rektanglar Delmarknader med brist på arbets-

arbets-kraft

löshet

knapphet på

arbetskraft

* Denna form av grafisk modellframställning har tidigare använts av R. Meidner,

The role of an Active Manpower Policy in contribution to a solution of the dilemma

between inflation and unemployment. International Conference on Employment

Fluctuations and Manpower Policy, London 1969 (OECD).


図61模範的な労働市場の生産の模式図 frägelägen " 失業率の開いた長方形のサブマーケット 破線の四角形ワークフローの欠如したサブマーケットは、 労働力 
緩み 希少 ラボ 
*この形式のグラフィックモデルの制作は、R. Meidner、 人権擁護のための人権擁護政策 インフレと失業の間にある。雇用に関する国際会議 変動と人力政策、ロンドン1969(OECD)。